Happy Happy

Ja det var ju det där med lycka vi pratade om. Att må bra och leva väl. Men att kanske göra det på ett annat sätt än vad många gör idag. Jag tror att vi behöver ta ett steg bort från det individualistiska samhället där mycket handlar om personlig framgång och utveckling för att istället ta ett steg närmare en samhällig gemenskap med mer sympati och medkänsla för sina medmänniskor, meddjur och natur.

Hållbar lycka är ett ord vi har använt tidigare och det är nog begreppet som bäst beskriver det vi vill förmedla med den här bloggen. Vi lever på en planet med ändliga resurser och där de resurser som finns fördelas på ett orättvist sätt. Konsumtionen av så kallade lyxprodukter ökar konstant i västvärlden samtidigt som miljoner människor inte ens får möjligheten att tillgodose sina grundläggande behov. Vi människor tycks även tro att vi står över både djur och natur. Allt detta känns så otroligt idiotiskt. Verkligen riktigt, riktigt idiotiskt.

Den här onödiga överkonsumtionen ger oss inte mer välmående. Snarare så skapar den en stress, en känsla av att alltid vilja ha mer och att aldrig känna sig nöjd med det man faktiskt har. Och det är en känsla vi har, om grejer vi inte ens behöver! Det blir bisarrt i förhållande till att det samtidigt är så många som skulle få det så mycket bättre om de bara fick lite mer.

Att ha en sådan värld känns verkligen som en dubbel förlust.

Det vi har velat förmedla med den här bloggen är att den bestående lyckan oftast kommer av gemenskap, att ge och få kärlek, att göra gott mot andra och att varje människa får känna att de har en meningsfull uppgift i livet. Inget av detta kräver att vi misshandlar jorden på det sätt som vi gör idag. Istället tror jag att vi alla skulle må så mycket bättre om vi skulle respektera allt liv som Tellus ger oss. Att leva i harmoni med naturen istället för att se oss som skilda från den. Att se till att alla människor får en chans att tillgodose sina grundläggande behov så att de också kan få leva. Och att låta den biologiska mångfalden återhämta sig och få chans att blomma igen.

En verklighet som denna skulle kännas som vinst rakt igenom!

Detta inlägg kommer tyvärr att bli vårt sista här på HappyHappy. Bloggen har varit en del av ett skolprojekt och tiden har runnit förbi allt för fort. Vi som har suttit bakom tangenterna har haft några fantastiskt roliga och lärorika veckor tillsammans i processen, det har varit en hel del leenden och en massa skratt kan erkännas. Och vi är ytterst glada över att ha haft er på besök kära läsare!

Men innan vi säger tack och hej från oss så skulle vi bara vilja avsluta med att säga att det är ju faktiskt inte så rackarns komplicerat det här med lycka, det är ju egentligen ganska lätt. Mer glädje, mer kärlek och mer lycka. Till naturen, till djuren och till människorna. Så låt oss tillsammans skapa en vackrare värld för alla. Tack på förhand.

Stay happy!

Pålshammar menar vidare att man kan bestämma sig för att bli lycklig. Det är fåtal personer som är bra på det, men man kan träna upp en speciell ”förmåga” i hjärnan som i sin tur förenklar att se positivt på saker man egentligen inte tycker om. Det är svårt att förklara hur en sådan förmåga skulle kunna läras in, men det handlar i det stora hela om att lära sig att ständigt hitta små glädjemoment i sin vardag. Att försöka vända negativa tankesätt till positiva genom att hitta någon nytta, eller något välbehag i det där tråkiga som man ändå måste göra. En sådan förmåga kan dessutom hjälpa en att hantera stressfulla situationer som annars skulle upplevas som obehagliga.

Minns ni i början av denna blogg skrev vi alla om vad lycka var för oss själva. Vi alla pratade om nära och kära. Men om jag gillar andra saker med. Exemplevis så är jag tokigt förtjust i vinter. Ge mig frost, snö, is, storm, metervis med snö. Snö snö snö! Att åka skidor kan vara bland det bästa som finns. Helst galet fort också. Då är jag lycklig.

Idag finns det en hel uppsjö med olika miljömärkningar såsom KRAV och Svanen på både kläder, smycken, mat, leksaker, och inredning och ”trenden” kring att handla ”miljösmart” verkar bara öka. I ett senare inlägg kommer du kunna läsa om några olika märkningar och dess innebörd. Innan vi slänger ut den informationen till er vill jag poängtera att det inte räcker med att handla massvis med miljövänliga saker. Jag hör till den gruppen människor som tror att ett hållbart samhälle kräver mer än ett varumärke som talat för att vår konsumtion är bra för miljön. "Ett par extra jeans till garderoben kan aldirg vara bra för miljön", det är lite så jag tänker. Det största problemet ligger nämligen i mängden vi konsumerar. Självklart är det bra om du handlar miljövänliga alternativ men jag har känslan av att många idag tycker att de gör miljön en tjänst när de handlar något som har en miljömärknings-lapp på sig och vi tänker därför inte på de faktiska konsekvenserna kring vår konsumtion. En vara tär fortfarande på miljön när den har en miljömärkning, skillnaden är den att avtrycken blir lite mindre men de finns fortfarande där och min poäng här är alltså att vi inte kan rädda världen genom att handla ”miljösmarta” produkter. Det krävs mer än så. Och det kräver framförallt mänskligt engagemang.

Ekonomisk tillväxt är idag samhällets ideal och kort sagt innebär det att dagens politik går ut på att vi människor ska få det bättre ekonomisk ställt. Vi har i tidigare inlägg skrivit om välfärd och välstånd, om skillnaden mellan dessa och att vi idag tycks mäta lycka i ekonomiska termer. Det här ekorrhjulet har vart i snurr i många år och jag tror att det är därför som vi har så svårt att se hur det här systemet faktiskt påverkar världen. Och det är också därför som det är så svårt att ändra det. I det senaste inlägget kunde ni läsa om rättvisa och orättvisa, om hur vår konsumtion påverkar människor över hela världen och mitt budskap är på ett vis en fortsättning i samma spår. Min poäng är helt enkelt att även om det finns massor av märkningar som visar att varan ska vara miljövänlig och rättvis så är fortfarande grundtanken att vi ska köpa dessa varor och genom att göra det gynnar vi företagens vinst och så även tanken kring ekonomisk tillväxt.

Det skulle krävas en hel uppsats för att reda ut den här omöjliga verklighet och att komma fram till en verklig lösning på problemet kräver tid och utrymme. Jag vill dock att ni ska veta och förstår att vi som konsumenter har en otroligt stor makt att påverka. Små skillnader för oss kan göra stor skillnad i systemet. Vi behöver bara samarbeta, sprida kunskap och reflektera kring vårt beteende. Nästa gång du köper en eco-märkt tröja på H&M som är ”made in China” kan du väl fundera lite kring vem som har sytt den, hur mycket han eller hon fick för att göra tröjan till din samling och fundera gärna över hur miljösmart det är att köpa en ekologisk tröja från andra sina världen. Hur många vändor kring jorden har inte tyget, paljetterna och knapparna på tröjan åkt innan de hamnar i din garderob.

”Fy fan, vad orättvis!”

Alla kan nog tänka tillbaka på ett tillfälle då man känt sig orättvist behandlad av livet. Att allt man hoppats på går fel.

Jag tror faktiskt att man behandlar känslan av orättvisa lite på samma sätt som känslan av olycka. I alla fall gör jag det. Känslan av att inte vara lycklig blir som mest påtaglig när man inte har det man är van vid att ha. När det blir otryggt, eller inte som man hoppats. Och detsamma med orättvisor. För jag reflekterar aldrig över hur otroligt rättvist behandlad jag är, förutom i de stunder då denna rättvisa tillvaro rycks ifrån mig.

Jag har än så länge klarat mig under livets gång utan några större motgångar. Detta gör det mycket enklare att stå passiv kvar i mina varma vinterskor, bli hämtad i snöstormen av en bil med sätesvärmare samtidigt som jag vet att jag kan laga min favoriträtt när jag kommer hem. Och bättre mår jag när jag vet att mina grönsaker är närproducerade, för då får min själ lite ro. Jag gör ju faktiskt det jag kan för att göra vår planet till en lite bättre plats. Jag gör något för de främlingar som far illa, eller den natur som förstörs någonstans långt, långt borta.

Men sanningen som är läskig att höra är ju den att -  så länge jag fortsätter att leva så oförskämt bra som jag gör (oförskämt är just vad det är, när vi vet hur ont det gör för så många andra i denna värld) så kommer inte min enda närodlade gurka eller mitt ekologiska kaffe som har skickats hit från Brasilien göra någon stor skillnad.

I mina ögon är rättvisa synonymt med lycka i många fall. Och om delar av vår befolkning och planet blir orättvist behandlade, så är det grund till att vår värld blir allt olyckligare. Och det är viktigt att vi börjar se, och bekämpa detta.

Något som idag gör mig väldigt ledsen är att se när stora företag från industriländer utnyttjar länder som vill utvecklas till det bättre. Många u-länder samarbetar på det sätt de kan, och i många fall är det mest attraktiva deras billiga arbetskraft. Även om de blir indragna i ett samarbete som kanske kan leda till fler, så måste de förbli attraktiva (genom att t.ex. hålla sina priser nere) för de stora företagen. Annars kan de välja ett annat land att samarbeta med. Om inte företagen handlar etiskt så kan detta bli en ond cirkel, och inte ett dugg rättvist.

Men det vi inte får glömma är, t.ex. när det kommer till företag, att de behöver konsumenter för att gå runt. Och vad är vi om inte konsumenter? Så hur vi handlar och varför kan har en stor inverkan på hur andras livsförhållanden ser ut. Vi skapar den värld vi lever i och kan därför också hjälpa till att göra den lite rättvisare – och lite lyckligare. Om än med små medel!

För ett par dagar sedan skrev jag om beroenden. Om socker och prylar. Om hur socker är min svaga punkt och om hur lätt det kan vara att falla när man väl tagit det första steget på osäker mark. Om hur de snabba lyckokickarna gång på gång vinner över mitt sunda förnuft. Kastar vi all naturvetenskap med synapser och belöningshormon åt sidan finns det ett annat fenomen jag vill ta upp i relation till beroenden. Det benämns shifting baselines och handlar om att vår uppfattning om vad som är "normalt" förändras i takt med att vår omgivning gör det. Vi blir oförmögna att uppmärksamma förändringar. Man kan gång på gång ställa sig frågan: "Var det där verkligen nödvändigt?" Ytterligare ett steg tillbaka och man fattar inte riktigt hur det hände. Hur man tillät att behandla sina begär som om de vore behov.

I boken Design för hållbar utveckling skriver författaren Ann Thorpe om hur behov tillfredsställs på olika sätt i olika tider och i olika kulturer. Försörjning, skydd, känslor, förståelse, delaktighet, fritid, skapande, identitet och frihet presenteras som nio kategorier av mänskligt behov och hon skriver att "mänskligt välbefinnande uppstår när dessa underliggande behov är framgångsrikt och konstruktivt tillgodosedda".

Hur blir behoven då tillgodosedda? Hur går människor tillväga, genom att vara, ha, göra och interagera för att uppnå välbefinnande? Är välbefinnande förresten detsamma som lycka?

Vidare hänvisar Thorpe till studier om vart människor vänder sig för att finna lyckan, vilka visar att lyckan ofta finns när människor söker inom sig själva. Pengar och materiellt välstånd visar sig sällan bidra till välbefinnandet när de för överlevnaden mest grundläggande behoven är uppfyllda. Lite mat och ett hem. Minns ni Tim Jackson och graferna?

Jag vill gärna säga att hållbara handlingar skapar hållbar lycka. För många kakor är inte hållbart för den fysiska hälsan och inte tusan gör de en lycklig. För många prylar är inte hållbart för jordens resurser och jag tvivlar på att lyckan de ger är vidare hållbar.

Men, som Thorpe skriver, behov tillfredsställs på olika sätt i olika kulturer och i olika tider. Innebär det att vi kan försvara ett överdrivet konsumerande i dagens Sverige för att det är en del av vår kultur och därför något som gör oss lyckliga? Har fenomenet shifting baselines något att göra med din uppfattning av lycka?

Vad tror du?