Att tänka om

Minns ni i början av denna blogg skrev vi alla om vad lycka var för oss själva. Vi alla pratade om nära och kära. Men om jag gillar andra saker med. Exemplevis så är jag tokigt förtjust i vinter. Ge mig frost, snö, is, storm, metervis med snö. Snö snö snö! Att åka skidor kan vara bland det bästa som finns. Helst galet fort också. Då är jag lycklig.

Men så i vintras fick jag en ny upplevelse. Det där tråkiga som min mamma gillar så mycket men som jag hade undvikt för det går på tok för långsamt. Jag pratar om längdskidor. I alla år har jag tyckt det var långsamt och trist. Tills jag i vintras testade på det och visst är det en helt annan sak än att åka utför, men det är så himla härligt. Det är vackert, man kan prata med sin kompis bredvis i spåret, lyssna på musik eller bara åka tyst för sig själv. Sen kan man ju åka snabbt på längden med, men så duktig är inte jag... Jag har alltid åkt i skidbackar med lift, man sätter sig bekvämt till rätta och vips så är man uppe på toppen i en pistad backe.  I vintras testade jag på att topptura, att gå med stighudar upp på toppen. Det är galet jobbigt men det är värt varenda svettdroppe för när man väl är uppe på toppen har man verkligen förtjänat varenda sväng nerför.

Vad jag vill säga med det här är att vi är så vana att göra som vi alltid har gjort att vi inte inser att vi kan göra ungefär samma sak men på ett annat sätt.  Jag tror på att en annan värld är möjlig. Bara man inser att så som vi lever idag inte är det bästa och enda alternativet.

Vi har konstaterat tidigare att fastän den ekonomiska tillväxten ökar så blir männsikor inte lyckligare i Sverige. Snarare tvärtom. Politiker pratar utanförskap och svenskarna är vålmående som mår dåligt trots vi har det så bra. Jag tror mycket har att göra med stressen i samhället. Att eftersom samhället alltid strävar efter tillväxt gör det så att vi männsikor också tror att ekonomisk tillväxt är bra.  Så vi börjar stressa för att hinna mer för att köpa mer för att se mer för att uppleva mer för att resa för att kunna berätta vad man gjort och så rullar det på.

Jag tror helt enkelt vi måste finna nya värden och framför allt stressa mindre. Få ett samhälle som har ett lugnare tempo där saker och ting får ta den tid det tar.

Mitt dröm är att inte jobba 5 dagar i veckan 8 timmar per dag. Min dröm är att jobba kanske 32 timmar i veckan med något som är stimulerande för att sedan ha tre dagar i veckan åt mig själv, min familj och mina vänner. Att ha tiden att få utvecka sig själv, engagera sig åt något man brinner för och göra nytta.  För jag tror inte meningen med livet är att jobba i hjäl sig.  Jag tror att vi blir lyckligare med människor omkring oss, att känna gemenskap och att hjälpa andra.  Att inse att det finns andra värden i livet än det som går snabbt och häftigt. Att göra något av egen maskin är ger så mycket mer känsla. Att stå högst upp på en topp och veta att jag gick hit upp själv känns i hela kroppen, hjärtat och leendet är från öra till öra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0