Om behov och begär, del 2

För ett par dagar sedan skrev jag om beroenden. Om socker och prylar. Om hur socker är min svaga punkt och om hur lätt det kan vara att falla när man väl tagit det första steget på osäker mark. Om hur de snabba lyckokickarna gång på gång vinner över mitt sunda förnuft. Kastar vi all naturvetenskap med synapser och belöningshormon åt sidan finns det ett annat fenomen jag vill ta upp i relation till beroenden. Det benämns shifting baselines och handlar om att vår uppfattning om vad som är "normalt" förändras i takt med att vår omgivning gör det. Vi blir oförmögna att uppmärksamma förändringar. Man kan gång på gång ställa sig frågan: "Var det där verkligen nödvändigt?" Ytterligare ett steg tillbaka och man fattar inte riktigt hur det hände. Hur man tillät att behandla sina begär som om de vore behov.

 

I boken Design för hållbar utveckling skriver författaren Ann Thorpe om hur behov tillfredsställs på olika sätt i olika tider och i olika kulturer. Försörjning, skydd, känslor, förståelse, delaktighet, fritid, skapande, identitet och frihet presenteras som nio kategorier av mänskligt behov och hon skriver att "mänskligt välbefinnande uppstår när dessa underliggande behov är framgångsrikt och konstruktivt tillgodosedda".

 

Hur blir behoven då tillgodosedda? Hur går människor tillväga, genom att vara, ha, göra och interagera för att uppnå välbefinnande? Är välbefinnande förresten detsamma som lycka?

 

Vidare hänvisar Thorpe till studier om vart människor vänder sig för att finna lyckan, vilka visar att lyckan ofta finns när människor söker inom sig själva. Pengar och materiellt välstånd visar sig sällan bidra till välbefinnandet när de för överlevnaden mest grundläggande behoven är uppfyllda. Lite mat och ett hem. Minns ni Tim Jackson och graferna?

 

Jag vill gärna säga att hållbara handlingar skapar hållbar lycka. För många kakor är inte hållbart för den fysiska hälsan och inte tusan gör de en lycklig. För många prylar är inte hållbart för jordens resurser och jag tvivlar på att lyckan de ger är vidare hållbar.

 

Men, som Thorpe skriver, behov tillfredsställs på olika sätt i olika kulturer och i olika tider. Innebär det att vi kan försvara ett överdrivet konsumerande i dagens Sverige för att det är en del av vår kultur och därför något som gör oss lyckliga? Har fenomenet shifting baselines något att göra med din uppfattning av lycka?

 

Vad tror du?

 


Kommentarer
Postat av: Sarah Carlsten

Vad blir det för vinterjacka för dig iår då? ;)

2011-11-20 @ 00:06:02
URL: http://sarahcarlstens.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0