Väska, dator, läppglans och nya skor - nu kanske jag får dejter och coola kompisar?
Jag tycker att samhällets syn idag på vad som faktiskt är lycka är väldigt skev. Varför är det så mycket fokus på prylar och materiella ting? Varför anses någon som har mindre pengar, trots att de har tak över huvudet, mat och kärlek, ha det sämre ställt. Jag förstår det inte, och önskar att det inte vore så. Men i samhället idag är de tankar och visioner om vad som är välfärd och ”att ha det bra” så pass djupt rotade och känns svåra att ändra på. Men man undrar ju om de skulle vara möjliga att förändra?
Boken Välfärd utan tillväxt, som är skriven av britten Tim Jackson (professor, dramatiker, samt sitter i den brittiska regeringens hållbarhetskommision), talar om hur våra pengar och prylar, alltså tillväxt, påverkar vår lycka och välfärd.
Det tycker jag absolut att de gör! Kläder och saker får oss att känna att vi skapar vår egen identitet. Kanske låter oss känna tillhörighet och bekräftelse i olika grupper och situationer. Dessa saker får i sin tur oss att känna oss lyckliga, för gemenskap och uppskattning vill nog alla ha!
Men hur hållbart är detta i längden? Faktum är att vi aldrig kommer att sluta sträva efter lycka, men lever på en planet vars resurser kommer att ta slut. Helt säkert! Vad ska då ge oss lycka? Vi måste helt enkelt hjälpas åt att ändra bilden av vad som faktiskt är viktigt.
I och med globaliseringen håller våra länder på att växa samman. Vi handlar och reser mellan varandra. Både på gott och ont, då jag tycker att det är fint om det kan hjälpa oss att arbeta tillsammans mot en lyckligare och hälsosammare värld. Men idag så sprids istället tankarna om hur vi i väst konsumerar och lever lyxliv – och är väldigt ”lyckliga” och framgångsrika.
Jag önskar istället att vi kunde använda detta till att ändra våra beteenden och hjälpa varandra till en mer rättvis och kärleksfull värld.
Men då till den stora frågan – vill vi ändra på hur vi har det? Och hur kan vi göra det?
Jag röstar för att vi gör det tillsammans.
Börja med att berätta för alla runt om kring er hur bra, fina och fantastiska ni tycker att de är. Oavsett hur stor deras tv är, eller vad de har för skor.
Det tycker jag! Eller är jag helt fel ute, håller ni med mig?
